Älskar dej Tjorvis..
I måndags fick hon somna in min lilla plutta! Vila i frid lilla vän..! =.(
Du hann inte ens bli ett år men satte spår i våra hjärtan så otroligt. Du kommer för alltid att finnas där!
Du har det mycket bättre nu vart du än är. Du har inte ont längre och förhoppningsvis har du träffat Setzer och Molly uppe i katthimlen. Hälsa dom från oss! Vi saknar både dom och dej så mycket! =(
Du ska veta att vi tänker på dej hela tiden! Älskar dej lilla Tjorvis..
räkna inte med mej..
Det här är dagen då jag inser att Tjorven nog kommer få lämna oss väldigt snart. Jag måste försöka förbereda mej mentalt. Jag måste! =.(
Om inget under sker så är detta det enda humana mot min lilla tjej. Igår märkte jag att hon knappt kunde gå på toa själv. Hela buken är full med vätska och hon andas tungt. =(
Det var knappt så hon klarade sej till lådan igår. Hon kissade bredvid. Det har hon ALDRIG gjort tidigare. Antar att hon var slut efter bilresan också. Men tänk att vår tappra tjej ändå försökte! =(
Har inte märkt HUR dåligt hon mår förrens nu. Jag har bara trott det har varit influensa och hoppats på att den svullna magen hade och göra med att hon har gått upp i vikt snabbt.
Har ju trott att FIP var uteslutet, men det är alltså troligen FIP iaf, kunde veterinären konstatera. Proverna får utvisa, men jag tvivlar på annat.
nu när man vet hur det ligger till märker man allt. Alla symptom.
Jag skriver det här nu för jag kommer inte kunna koncentrera mej på bloggen som ni kanske förstår.
Förhoppningsvis visar det sej att det inte är FIP, men det är inte säkert att det går att göra något åt ändå.
Jag ska göra allt jag kan för att få henne frisk, om det skulle visa sej att det går.
Så det jag egentligen vill säga är att, räkna inte med mej här på bloggen på ett tag...
Fredag..
Tack för underbara kommentarer.. Det betyder så himla mycket att folk bryr sej och att man kan ringa om det behövs. Tack..
Jag och Martin har varit, och är, ett bra stöd för varandra också och det är jag väldigt tacksam över.
Utan det hade det inte gått..
När en av oss brytit ihop så har vi kunnat trösta och stötta varandra.
Vi har pratat så mycket som möjligt om vår älskade bäbis när vi känt att vi kunnat.
Usch man känner sej så extremt maktlös alltså! frustrationen och panik bara väller över en!
Vaför, frågar man sej! Bara en sekunds skillnad och jag hade kunnat haft honom hos mej här nu.
Kunde bäbis inte tänkt på något annat i bara en minut!
Det räcker med att chauffören hade tagit en halvminut längre tid på sej. Jag hatar verkligen det här.
Tomrummet som finns efter honom kommer aldrig att fyllas och läka igen!
För och inte tala om hur tomt det känns i huset rent fysiskt nu..
Jag hör honom hela tiden och lyssnar efter kattluckan.
Det här är det värsta som har hänt mej!
2009 är snart över som tur är. 2010 MÅSTE bli bättre!
Tankar..
Fick en himla lust och utveckla min tankegång när jag läste det inlägget
Som jag skrev till henne i en kommentar, så har mitt fotointresse blivit lite lidande Pga den systemkamera hysterin som råder i bloggvärlden just nu.
Vill inte ha en stämpel att bara ha köpt en systemkamera för trendens skull! Så är inte fallet!
Äger en Canon EOS 450 för tillfället och har bara inte haft råd innan.. Är stolt!
Gick inte Mediaprogrammet med inriktning foto, utan en anledning.
Nu vill inte jag sitta och försöka försvara mej på något vis. Det är inte det jag är ute efter!
Jag bara skriver mina tankar, och jag är lite besviken på mej själv att jag har låtit mej backa för intresset jag har Pga att andra inte är seriösa med sina bloggar, helt enkelt.
Vad jag vill är att kanske någon skulle få upp ögonen för det skriv -och fotointresset jag har, och kanske komma någon vart med hjälp av bloggen.. Har lagt ner det nu!
Varför ska ALLT i denna bloggvärld vara så hysteriskt för? Det är outfitbilder hit, taskiga kommentarer dit och en massa annat, både dumt och faktiskt bra grejer också såklart..
Har man inga outfitbilder varje dag eller (bilder på dej själv över huvudtaget) så är man inte intressant!
Jag tycker inte det håller riktigt..
När jag fastnar för en blogg är det inte för att det finns bilder på personen i fråga hela tiden, utan det är annat som spelar in!
Jag säger INTE därmed att det är fel att lägga ut bilder på sej själv.. Absolut INTE!
Kan tycka det är skitkul med videoinlägg och bilder på folk, bara man kan vara lite seriös!
Ta Linda Blom som exempel! Älskar hennes blogg med bilder, kläder och videos på sina vovvar och hårtips!
Blir inspirerad..
Där har ni en RIKTIGT bra blogg. Men hon stackarn få ta emot mycket skit också har jag sett, tyvärr..
Har märkt att man måste vara extremt tydlig när man skriver inlägg om det är något speciellt man vill få fram.
Man ser lite titt som tätt storbloggare som blir irriterade över att ÄVEN om man skrivit (kan vara t ex vart man har inhandlat en viss sak) ut en sak klart och tydligt, så har inte läsaren uppfattat alls vad man skrivit, utan frågat om samma sak som stog utskrivet redan, klart och tydligt..
Med all rätt måste jag säga!
Är man speciellt intresserad då egentligen?
Vet inte alls vart jag ville komma egentligen med detta inlägg. Men nu har jag iaf fått skriva av mej lite om vad jag tycker om denna blogghysteri, och även fått ur mej varför jag bloggar egentligen!
Hoppas ingen missförstår det här jag skrivit nu!
Drömmar..
SItter här och äter frukost för fulla muggar =)
är riktigt utvilad idag.. Har sovit 12 timmar..
Förutom nån timme nu på morgon.. Om man kan kalla 11-12 för morgon!
Drömde iaf en helkass mardröm.. Jag var och skulle hämta Martin och co efter deras spelning.
Kom dit och såg en pojke som såg ut typ som han i MC Donalds reklamen i bilen där ni vet.. Dom där barnen som börjar få saker och ting att fråga om dom snart är framme?
Han började hur som helst att kasta kulor på mej.. Sånna där man spelade med när man var mindre.. Hårda som sten!
Det gjorde ju skit ont så jag sa åt hans mamma att få ungen att sluta!
(Mamman hon såg ut som Alice i Twilight ungefär..)
Jodå hon sa väl åt honom en gång och en gång till..
Men sen började han kasta ännu större kulor på mej och jag hade en känsla av att han ville döda mej.. Den här gången var mamman med och försökte distrahera mej så pojken kunde göra det.. Skit läbbigt!
Han var överallt den där! Och jag bara tittade på klockan och hoppades att dom där inne skulle vara klara någongång så vi kunde dra därifrån..
Jag står på en trappa som har ett litet tak ovanför om ni förstår hur ja menar.. Jag tittar upp och ser hur den här pojken är på väg och ska rulla en stor, fet sån där kula rakt i huvudet på mej, och hans mamma står nedanför trappan och gömmer sej och ska till och ta tag i mina fötter på nå vis.. Jag springer in och ser att dom inte är klara än, så jag måste gå ut igen till dom där dårarna!
Sen vaknade jag faktiskt, skönt nog! Hann aldrig sätta ossi bilen och åka iväg nå..
Nej fy fan för mardrömmar. Låter nog inte så läbbigt kan jag tro såhär när man skriver om det.. Tycker sj inte det låter speciellt hemskt, men känslan man hade var skitläskig.. Det satt kvar ett tag när jag vaknat till och med!
Handskrivet..
till publiken..
Här kommer väl några från alldeles nyss då.. =) Vad gör man inte för publiken?!
Ser ju ut som en punkbrud nästan.. Hehe!
Darl´
Usch nu saknar jag darling lite grann faktiskt...
Puss på dej!!
Får sova ensam inatt.. Skit trökigt!
Handskrivet..
Slingat..
Blev ju inte någon jätteskillnad, (hade inte räknat med det heller) men nästa gång ska jag slå på stort.. =)
Bild får ni imorgon! För nu tror jag faktiskt det är dags för kvällsmacka och sen lite tv för min del..
Hej alla nya läsare, förresten! tihi! Riktigt kul att ni kikar in här hos mej..
Kolla in min myspace också om ni har lust! =)
Eller äh jag lägger in från youtube. Min snälla bror la ju ut mej där för ett tag sen..
Nej nattinatti säger jag för idag.. Sov så gott!
Dubbad?
Vilket hemskt skrattanfall jag hade efteråt!
Dubbad deluxe! ;)
Och ursäkta kläderna! Men i har varit ute och donat idag..
Borde lagt upp videon tidigare! Men vi var iväg en vända och hälsade på Johan och Kerstin i deras stuga.. =)
Jag trodde faktiskt inte att vi skulle komma hem så sent..
Nu har jag då åkt segelbåt för första gången!!
Kommer bilder från den turen i morgon..
Blomster!
Firar..
Idag firar jag och darling 3 år tillsammans..
Grattis älskling, och till mej sj för att vi har stått ut med
varandra så länge.. Inte dåligt gjort! Haha!
Puss på dej honeypie.. =)
Vore inte helt fel..
Kom hem! Saknar dej..
Vadå vill du ha en puss eller?!
mm, vore inte helt fel! ;)
Har tagit en cykeltur idag! Shit vad fint väder det börjar bli! Snart åker gladiatorsandalerna på tror jag =D
Min ängelprinsessa..
Så det blir inge mer bloggande idag antagligen.
Tur att jag fick ett rejält härligt välkomnande av Setzieboy när jag kom hem iaf. Fick en puss på halsen och en rejäl kram av honom =) Gulleplutten kände nog på sej att det behövdes..
Inget lunchande med Emma blev det heller. Hon hade migrän..
Men det blir och käka ute med darling ist när han kommer hem.. *hungrar ihjäl*
Nej nu blir det dusch och ta det lugnt en stund.. Ha det så bra så hörs vi nog inte förrens i mon..
Molly min lilla ängelprinsessa..!
Saknar henne så otroligt mkt! Det är fanimej olidligt.. =.(
Funderingar..
Var och hälsade på Lillemor, fredrik och bäbben en sväng nyss, jag och Darling. Vi blev och prata om jobb och grejer..
Jag har ju ganska länge funderat på att starta eget och så.. Eller utbilda mej...
Idag blev jag inte mindre sugen kan jag säga..
Det här med jobb är fan inte lätt alltså..
Tänk när mitt vikariat på Håkanssons går ut. Hur gör jag då?
Det är där starta eget, och gå i skola, kommer in i bilden..
Men jag tror faktiskt inte jag har råd och utbilda mej i nu läget.. Men iofs, som det ser ut så finns det ju inga jobb heller så jag kanske inte har några alternativ egentligen.. Det blir ju studielån då för min del isåfall..
Vill verkligen inte hålla på inom vården och sånt hela mitt liv..
Åh, funderar på om inte en riktigt bra djuraffär skulle kunna funka här i vansbrotrakten ändå.. Jag tror att JAG skulle tycka det var jättekul.. Och jag sj skulle definitivt åka dit om någon annan hade öppnat en sådan affär..
Kan hända det skulle vara en riktigt bra idé och kolla läget bland folk iaf. Hur pass med intresse det finns för något sånt..
Finns ju mkt djurägare här... Det tål att tänkas på ordentligt.
En gammal bild på pojken min!
Puss på dej Setzieboy!
Mitt hjärta..
Förlåt att jag inte har uppdaterat på länge...
Jag har helt ärligt inte orkat.. Det har hänt något hemskt, och jag har varit för upprörd och ledsen för att ens orka skriva om det..
Den 22a och 23e januari kommer för alltid att vara borta ur min almanacka..
2009 har verkligen inte börjat bra! Först bröt min bror foten...
Sen förlorar vi våran precious princess Molly.
På ett enda ögonblick var det över. Helt ofattbart!
Jag vet inte om jag har fattat det riktigt än.. Att se henne ligga där är det värsta mina ögon någonsin har skådat.
Men samtidigt som hon är den vackraste kattprinsessa som funnits på denna jord!
Som martin sa att, "finns det en katthimel, då är hon prinsessa där.."
Kan inte sluta kalla henne det.. För det var verkligen precis vad hon var!
Tro inte att det här är lätt för mej.. Jag har gruvat mej för och ens slå på datorn och se bilden på henne och Setzer som kommer upp när datorn kommer igång... Det gör så otroligt ont i hela mitt hjärta..
Om det bara kunde sluta värka någon gång..
Jag vet inte hur länge jag satt med henne i famnen innan jag hade samlat mej tillräckligt för och kunna ta med henne hem.. Folk som körde förbi måste trott att jag var dum i huvudet på nå vis.. Satt med henne inlindad i en filt som jag hämtade och bara kramade om henne.. Jag bara skrek! Grät och svor, och trodde inte det var sant.. Jag kollade hennes fina fluga på bröstet flera gånger. Jag kunde inte tro det.. Det var ju verkligen hon... FAN!
Och människan som körde hade inte ens mage att komma in och tala om...
En hel jävla natt låg hon ute... Och vi ovetandes och oroliga!
Men jag tror inte att hon led länge... Såg ut som det hade gått fort.. Tack och lov för det. Tänk om man hade hittat henne under nåt uthus eller nåt ist.. Det hade varit ännu värre..
Ååh varför skulle hon gå över vägen för... Tänk om hon hade gjort något annat i bara någon sekund.. Tänk så lite det behövs!
Allt är bara så overkligt.. Jag hoppas fortfarande att man kunde vakna upp och allt bara var en dum, äcklig mardröm..
Men så fort man inser sanningen igen, då kommer panik känslorna.. Man vet inte vart man ska ta vägen.. Man begraver ansiktet i händerna och hoppas att när man tittar upp, så ska allt vara som vanligt igen..
Men jag kan ju tala om en sak... Min tillvaro kommer nog aldrig att bli sej alldeles riktigt lik igen.. Känns inte så nu iaf..
Jag tror att man kommer nog någongång att kunna leva med det..
Och acceptara att situationen är som den är...
Vad jag vet med ALL säkerhet, Det är iaf att jag aldrig kommer att glömma denna underbara vän..
Förhoppningsvis så kikar hon ner på oss då och då från sin katthimel och vakar över mej, Martin och Setzer...
R.I.P mitt hjärta! Vi älskar dej! Kommer alltid att göra..
12/6-08 -- 22/1-09
Vi gjorde en fin plats åt henne att få vila på...
Martin ristade in Molly i en granitsten, och så satte vi dit en marschall på stenen..
Dag 2 som hon var hos oss..
Det här är den allra sista bilden jag tog på henne innan hon försvann..
Så här är det..
Hej hej Dear Diary!
Idag på jobbet så började vi prata lite om min (ja vad ska man kalla det) sjukdom.. Vi pratade om graviditet och skaffa barn och så, och då kom vi in på det här ämnet...
Sen slog det mej att jag har ju faktiskt inte sagt någonting alls om det, här i bloggen.. så nu tänkte jag berätta lite..
Så här är det! Jag har någonting som heter TurnersSyndrom..
När jag gick i fyran så tyckte min lärare och sjuksyster på skolan att jag inte växte lika mkt som mina klasskamrater... Inte så det var extremt synligt, men de ville kolla upp det iaf.. Jag fick komma dit och mäta mej och så..
Kommer inte ihåg exakt men jag tror att efter ett tag så fick jag komma till sjukhuset. Jag låg där i tre dagar, och fick ta prover och sådär.. Skulle tro att de misstänkte var det var redan då..
Så fick jag fick reda på hur det låg till.. Jag saknar en X-kromosom. Man kan säga att en normal tjej ser ut XX, medans jag ser ut X0
Detta innebär att jag har fått Tagit tillväxthormoner i flera år för och kunna nå en ganska normal längd.. Idag tar jag inga sprutor längre. Jag slutade på 154 i längd.
Och för att komma in i puberteten har jag fått äta östrogen sedan det var dags för just puberteten.
Kommer få äta hormontabletter hela mitt liv, men det kan jag leva med.. Det är lugnt.
Det som däremot är extremt jobbigt är att jag kan ju i och med sjukdomen inte få några egna barn. Jag producerar inte nå ägg helt enkelt..
Men jag har ändå haft ganska tur. Det syns inte på mej, förutom att jag är lite kort, att jag har det här... Folk som får reda på det brukar tala om för mej att jag inte alls ser så farligt kort ut..
Men nog känns det bättre med högklackat haha! ;) Ingen snack om saken.. hehe!
Har lärt mej leva med det här, och det går ju och göra en äggdonation.. Så jag kan ge min sambo ett biologiskt barn iaf, och det glädjer mej så oerhört..
Jag vet inte riktigt vad mer jag ska säga om det här nu... Men är det någon som har nå frågor så svarar jag gärna på dom.. =)
Kram på er!
Från oss..
GOD JUL FRÅN OSS!
